Quite Interesting
Upptäckte det här programmet någon gång förra året. Har tidigare alltid bläddrat förbi det på TVn för att jag inte vetat vad det handlar om, men när jag väl tog mig tid att titta insåg jag hur awesome det är!


Bilder från google.
Kul
Musikrepet gick väl mindre bra den här veckan. Hade inte sjungit upp och var torr i halsen, och hade inte spelat elgitarr på typ ett halvår och inte heller spelat igenom låten någon gång. Behöver jag nämna att jag inte hade helkoll på strukturen heller? Får träna igenom den några gånger nu under veckan så sitter det nog till nästa vecka.
Är sjukt peppad på att ta körkort förresten. Eller det har jag varit länge, men far min är så seg på att komma igång. Får se hur lång tid det tar innan jag kan försöka mig på att ta det, för pappa ska bort så mycket i sommar med Fotbolls-EM och OS och sånt. Vägrar övningsköra med mamma. Hon lär bara panika.
Eh ja. Over and out.
Krister Himmelsfärd
Igårkväll spenderades med Captains, Lotta, Frans, Ulle och vår Shooting Star. Vi var hos Lotta och gjorde tacos och hade det trevligt!
En äkta Twirre (Varning för LÅNGT inlägg)
Det hela började med att jag var intresserad av att börja på gymnastik och ställde mig i kö till Nacka GF. Kön var rätt lång, och i januari 2002 ringde Katta hem till mig och frågade om jag var intresserad av att testa cheerleading under tiden jag väntade. Jag hade då ingen aning om vad det var, men "bygga pyramider" lät ju kul och att man skulle lära sig gymnastik också lät ju bra.
2002
En söndag begav jag mig tillsammans med mamma och pappa till den lilla fjuttiga gymnastiksalen i Jarlabergs skola för min första träning i Träningsgrupp 2. Jag blev den tredje medlemmen i gruppen. Japp, vi var tre i laget. Minns träningen så väl. Vi blev filmade i ready position och fick träna på skillnaden mellan krum och svank bland annat. Kommer till och med ihåg vad Katta hade på sig. Och i slutet av träningen fick vi bli upplyfta i hiss av tränar-Henke. Basade gjorde två hjälptränare. Vi hade alltså fler tränare än vi var i laget, haha.
Lärde mig en del grunder under min första termin, och på våruppvisningen visade vi upp ett litet program med motions, thigh stand och kanske nåt hopp.
Under sommaren åkte jag tillsammans med folk från Trgr 1 på läger med Lightnings i Linköping. Har en hel del bilder därifrån, men jag har inte tillgång till de just nu, kan lägga in någon annan gång.
2002/2003
Fortsatte i träningsgrupp. Denna säsong var vi bra mycket fler och jag lärde bla. känna Frans! (går i mitt lag nu)
2003/2004
Under den här säsongen gick jag ett tag parallellt i två grupper, min gamla träningsgrupp och uppvisningsgruppen. Egentligen var jag för liten för att gå i uppvisningsgruppen, men det visade sig att de skulle tävla DM och jag fick haka på ändå. I och med detta hade jag t.ex. träning två gånger på söndagar.
Minns denna säsong som rolig. Tror att jag lärde mig en hel del. DM 2004 var... intressant. Uppvisningsgruppen ställde upp i Cheer B Junior, vilken vi redan hade ett lag i. Vi tävlade i svart Twisterst-shirt med vit miniminiorkjol och hade stolsplitt som vändes ner till thigh stand, värsta stuntet! Kanske en hiss också. Vi kom sist och riktiga Jr B vann.
2004/2005
Jag hade länge beklagat mig över att jag var den enda i föreningen i miniorålder med tillräckliga färdigheter, men sommaren 2004 ringde Jenny Porthén och frågade om jag ville börja i ett juniorlag, även fast jag bara var 10 då. Självklart gjorde jag det.
Vi tävlade i cheer A Junior och tog guld på DM samt silver på SM. Helt okej första år i ett tävlingslag! Vi åkte aldrig till EM pga att folk skulle resa bort. Eftersom vi var ett helt nyihopsatt lag på ny nivå trodde ingen att det skulle gå bra och hade räknat med att kunna resa bort när EM var. Riktigt synd tycker jag, som nu år 2012 fortfarande aldrig tävlat just EM även fast vi haft möjlighet flera gånger.
Bild från DM. Finns några personer med som nu går i annan förening eller som slutat och börjat igen. Gustav som många nog känner igen som spotter tränade oss den här säsongen. Jag är den blonda saken i mitten till vänster.
2005/2006
Detta år var sådär. Det började många nya i laget, men många hoppade också av tidigt under säsongen. Vi fick vårt program koreograferat av Peter som skulle kommit året innan också men som då blev sjuk. Lärde mig under hans vistelse att enkla från hiss, och jag tävlade det året med... handvolt!
Det visade sig nära DM dock att vårt program nog var lite över vår nivå, så Kickan (känd domare, nu tränare för Dragons) kom och cleanade upp vårat program, men trots det tillcleanade utförandet så räckte det inte till mer än en sistaplats (4 av 4) på DM. Lite tråkigt efter 2005 års framgångar, men vad gör man. Minns Cougars som asgrymma det året. Jämför deras dubblar från arabesque med våra extension full downs...
Tävlade också i Group Stunt Junior. Jag var reserv för stunten och fick hoppa in som fram för att en tjej i laget fick körtelfeber. Vi kom trea av tre på DM, men vi gjorde det mest för att vi tyckte det var kul.
Under våren fick vi konstiga order om att lära oss bland annat Senior A:s ramsa och dans. Det visade sig vara för att man till SM ville fylla upp Senior A till max (man fick då tävla med 25 pers). De flesta av oss juniorer slussades in i seniorlaget och programmet började göras om.
Jag utvecklades otroligt snabbt under några veckor våren 2006. Lärde mig dubbla från hiss, åt båda hållen. Lärde mig att stå i a-lib (på tiden kanske?) och fick testa trevåningar som topptopp. Satte även min stilla flickis själv för första gången den våren.
På grund av vissa saker som hände i laget träningen före SM så blev tävlingen aldrig av, och säsongen slutade på ett väldigt konstigt sätt. Dock var jag på SM som publik för att heja på Steph som tävlade individuellt och på Jr GS. De tävlade sedan EM och kom typ femma eller något sådant om jag minns rätt.
Den här bilden är från våruppvisningen 2006 om jag inte minns fel. Saknar verkligen inte den dräkten.
2006/2007
Detta var min första Senior A-säsong! Och även första säsongen som Tiy och Mark från World Cup kom till oss och koreograferade. Då var jag fortfarande liten, så jag skulle slängas upp i trevåning och grejer och Karin 12 år tyckte detta var smått skrämmande. Eller som Tiy sa till mig senast de var här "You HATED it!".
Innan DM åkte vi till Tyskland och tävlade Beach Cup för första gången. Det var min första utomlandstävling och det gick bra också. Win win!
Även DM gick som det skulle får man väl ändå säga. En tredjeplats och vi tränade vidare mot SM. Dock ledde det i slutändan till att vi till och med förenklade stunt.
SM gick inte så asbra. Min voltbasket i slutet landade på golvet (men ingen fick ont) och vi fick 20%, vilket ledde till plats 10 av 10 istället för ett brons (Tror det var så men jag minns inte poängen alls). Året efter ändrades procentregeln till endast 10%... Har hört att folk tyckte synd om oss och klagade till SCF som sänkte avdraget, men jag vet inte om det är sant, haha.
2007/2008
En säsong jag har många bra minnen ifrån.
Under hösten tävlade vi Valfrid, en öppen tävling där man får göra vad man vill, och tog guld!
I januari var det dags för Beach Cup igen...
DM ledde till ett brons och vi taggade vidare till SM där vi ville ha revansch för förra säsongens katastrof.
Blev brons även på SM, ett som ligger mig väldigt varmt om hjärtat faktiskt. Borås 08 var för övrigt väldigt kul och knasigt. Vi bodde på Borås camping i små stugor. Men min grupp, amöborna(!), de fyra yngsta i laget, fick mycket fulare stuga än de andra. De hade TV och badrum och grejer, och vi hade bara... varandra. Men kul hade vi.
Det var även inför detta SM som jag blev Carrot på riktigt. Carro och Rosie hade fixat t-shirtar till alla med smeknamn. Jag hade kallats det ett tag pga mitt röda hår (som jag inför SM dock färgade brunt) och det har hållt i sig sedan dess. Den eviga moroten. Lagets ginger.
2008/2009
En bra säsong, som skulle komma att bli min sista. Om det är något jag tänker på när jag tänker på den här säsongen så är det att springa ute. Det var no mercy som gällde. Det var ut och springa som gällde innan varje träning. Varken minusgrader, is eller kolmörker satte stopp för oss, och det märktes på konditionen. Kunde springa och springa och springa...
Under hösten tävlade vi återigen Valfrid, minns inte hur det gick men vi fick medlj va? Guld? Det roliga var i alla fall att vi tävlade i gymnastik. Nu när jag tänker på det så gjorde vi ju det 2008 också, men det gick inte bra för vi fick avdrag för att vi inte hade gymnastikdräkter. 2009 satsade vi stenhårt i alla fall och lånade dräkter av gymnastiksektionen. Vi kom 4 av typ 20 lag, och det är ju helt ok för ett gäng cheerleaders ändå.
Återigen tävlade vi Beach Cup under vintern. Den här gången tävlade Eagles också. Vi tog bronset, en ynka poäng efter Eagles (aldrig varit så nära att slå dem, och det är det enda lag jag aldrig placerat mig bättre än under åren). Guldet gick till Viqueens!
DM var lite av en besvikelse då vi kom 4, men vi jobbade på för att kunna langa fett på SM, vilket vi gjorde och knep bronset. På söndagen då det var öppen tävling jobbade jag med att sammanställa domarprotokollen. En kul grej med det var väl att man hade ett hum om vilka som skulle vinna utan att någon annan visste, men det allra roligaste var när vårat Junior B-lag tävlade i den öppna tävlingen och en viss M tappade sin mobil på mattan under tävling. Ni skulle sett kommentarerna på protokollen.
När den här säsongen började lida mot sitt slut hade jag tagit beslutet att sluta på cheerleading. Det var ett väldigt tufft beslut, men då kände jag att jag ville vara mer fri att göra vad jag hade lust med, när jag hade lust med det.
Att sluta på cheerleading fick mig att inse hur mycket det betytt för mig och hur stor del av mitt liv det varit. Ibland kände jag att det var världens bästa beslut att sluta för att jag kunde gå på konsert när jag ville, och ibland saknade jag det så jag ville dö. Jag var även otroligt rastlös då jag inte hade speciellt mycket schemalagd fysisk aktivitet.
2009/2010
Min första säsong utan cheerleading. Jag var lite småsur för att Senior A äntligen åkte till Worlds, och jag inte gick kvar. Jag var och tittade på DM och fick efter det för mig att jag var heltaggad på att börja i Senior A igen och gjorde tryout. Dock tackade jag nej till plats i laget redan innan jag fick veta om jag ens kom in. Det kändes som ett lite hastigt beslut och jag var inte säker på om det var det rätta att göra då.
2010/2011
Sent hösten 2010 blev jag uppringd av min gamla lagkamrat Inez som då var tränare för Senior nybörjarlaget. Hon sa att flera hoppat av under hösten och frågade om jag var intresserad av att tävla. Hon och Diana skulle det och hon hade raggat upp några andra gamla seniormänniskor också. Jag sa ja, och det visade sig vara ett jättebra beslut.
Jag tyckte det var så kul att vara tillbaka att det inte ens var tråkigt att gå i ett nybörjarlag. Tvärtom! Hann träna två träningar och sen blev det juluppehåll. Efter det var det nästan DM (det låg sjukt tidigt 2011) så det var bara att sätta igång och lära sig programmet.
Så 2011 gjorde jag i min hemstad Uppsala comeback på cheermattan. För första gången i mitt liv tävlade jag i ett fullt lag, och för första gången hade jag kontakt med mattan under hela programmets gång. DM-prestationen räckte till ett silver.
Mellan DM och RM tränade vi stenhårt för att få timing och utförande perfekt. Vi fick göra om lite i programmet också för att vi blivit två färre. Jag fick en topplats och kände mig mer hemma igen.
Hela RM var en underbar upplevelse för vi hade så roligt och allt kändes så lugnt. Vi markerade inte ens programmet i uppvärmingshallen. Vi körde bara våra sju eller var det var astajmade rondat-rondater för att psyka andra och dansade Party Rock-dansen.
Hade asroligt på mattan och Katjas tillstånd efter vi kört visade att det jobb vi hade lagt ner gett resultat, och på prisutdelningen kom belöningen. Inte bara guld, utan MVP också. Betyder otroligt mycket för mig. Helt klart ett av mina lyckligaste cheerminnen.
Från början hade jag tänkt stanna kvar i Sr B, för jag trodde inte att jag skulle ha tid med a-lag. Men efter att ha tjuvtränat lite med Sr A några gånger under våren bestämde jag mig för att jag ville tillbaka. När man väl börjat köra sina avancerade saker igen nöjer man sig inte med mindre, så jag gick till tryout.
2011/2012
Var hur kul som helst att vara tillbaka på A-nivå igen. Den grundträning jag fått av min termin i Sr B hade lett till att mina avancerade hopp och volter till och med var bättre än innan jag slutade 2009. Att jag var tillbaka som topp också gjorde det extra kul. Det är det jag alltid gjort och kan bäst. Bara känslan av att cradla var otrolig efter två års uppehåll och vi ska inte ens snacka om när jag körde min första voltbasket sen 09. Det var en sån frihetskänsla.
Under hösten kom jag tillbaka till där jag låg på volter 2009, och satte min rondat flickis salto på hårt utan pass. Att veta att jag säkert skulle tävla på minst det kändes asbra då jag fick min bortplockad innan SM 2009 för att jag kraschade för ofta.
Vår första tävling blev Beach Cup i december. Programmet satt sådär, men jag satte salto för första gången på tävling. Juniorer hade vi med oss också. De kom trea och vi tvåa, not bad! Fast egentligen hade jag hoppats på att slå Viqueens Elite-lag, men de var cleana, och vi var för tidigt in på säsongen för vårt program.
Ganska nära inpå DM stukade jag foten riktigt rejält och kunde inte träna på ett tag. Väl på DM-dagen hade jag fortfarande inte voltat sen jag skadade mig, men det var bara att köra. Gick jättebra i förträningshallen men satte i händerna på tävling.
DM 2012 var väldigt speciellt för mig. Min första verkligt betydelsefulla tävling tillbaka i ett avancerat lag. Vi satte programmet och sedan var det bara att hoppas på det bästa. Det fanns nu bara tre stockholmslag i vår klass och när de ropade upp Dragons som trea brast det för mig. Tårarna började rinna och jag klämde förmodligen sönder Celines hand. Det betydde ju att vi hade kommit etta eller tvåa. Aldrig under alla mina år hade jag placerat så bra med Senior A. Och aldrig hade Senior A placerat så bra innan jag började där heller. Det var sensation. När de ropade upp oss som andraplats och man äntligen kunde släppa ut känslorna ordentligt bara rusade jag mot Steph. Vi båda förstod. Otroligt stort för mig. Väger tyngre än RM-guldet.
Efter DM var det dags att ladda om till Worlds. Jag stukade om foten och stannade återigen upp i voltutveckling. Var väldigt nära att sätta min skruv på spring floor innan, men jag tappade hoppet lite efter andra stukningen. Den gick dock över snabbare än den första och jag kunde börja köra rätt fort. dock hade jag sammanlagt varit borta från voltträning så pass mycket att jag till slut inte fick till skruven tillräckligt bra. Det var jag lite ledsen över då jag var fast besluten om att ska jag tävla IO5 ska jag minsann köra level 5-gymnastik också. Men men.
Worlds var fantastiskt och allt. Tänkte skriva mer om det en annan gång. Efter hade vi bara ett par träningar innan det var SM-dags. Hade behövt lite mer tid att vänja mig tillbaka till hårt, och jag är rätt missnöjd med hur jag personligen presterade nu på SM. Mer besviken på mig själv än på placeringen. Men det är bara att jobba på och ladda inför nästa säsong. Om ett par veckor börjar vi träna med Senior A 2013!
Sista

Bigtime
Never gets old

SM-vecka
I söndags var det tryout också. Jag hade hand om dans och var med och kollade toppvigheten på de som vill söka som topp till de olika A-lagen. Var jättemånga där, men det är tydligen ännu fler som vill söka som inte kunde 6:e. Flera viga tjejer som vill in i senior A som toppar, så jag ska verkligen jobba på ordentligt nu så att jag inte ryker från mitten!
Senast jag var i Borås och tävlade, SM 2008. (10:01). Kom inte ihåg att vi satte byggen så där dåligt, eller att jag hade två längor i springande volter heller. Dansen vi hade då är en av mina favoriter dock.
kent
Nya skivan gick hem. Man märker direkt om man verkligen kommer gilla en ny skiva eller inte. Jag hade hört den lite halvt i köket en dag, men när jag lyssnade igenom den ordentligt igår så kunde jag redan flera låtar, eller hur man ska säga. Tog tydligen till mig den på en gång. En Plats i Solen var det inte alls så med. Fick inte riktigt kontakt med den på samma sätt.
Ska i alla fall bli riktigt härligt att se dem igen. Till skillnad från mycket annat jag lyssnar på så kan man faktiskt sjunga med på en kentkonsert, och det är så himla skönt. Bara låta kroppen göra som den vill och sjunga som en dåre utan att någon bryr sig, för alla gör likadant. Lätt ett av de bästa sätten att avreagera sig. Blir tredje kentspelningen för mig, bara. Tycker att jag borde ha sett kent fler gånger egentligen, har trots allt lyssnat på dem i typ 13-14 år, helt seriöst. Var nog det första bandet jag gillade och ett av dem jag minns mest från unga år i Uppsala. Såg dem först 2008 i Nyköping under Tillbaka till Samtiden-tiden, och så tidigt 2012 efter att de släppt Röd. Hoppas på att få höra några låtar jag inte hört live än nu i juli!
Bild från Annexet 2010, av mig.
Cheerlebrity overdose




Group stunt
Jag har faktiskt tävlat i GS en gång dock, på DM 2006. Var reserv för mitt dåvarande lag Junior A:s stunt och frampersonen blev sjuk, så jag fick hoppa in. Men det var väl kanske inte så askul egentligen. Eller själva grejen att tävla stunt var kul, men det var ju inte en så stor utmaning för min del även fast resten av byggruppen lärde sig massor.
Har i flera år haft ganska galna planer för stuntar och ibland nästan haft hela program uttänkta. Nu har jag väl fått en mer galen plan än någonsin. Har till och med kommit på någon slags träningsplanering för hur man skulle kunna gå till väga för att lära sig en sak, haha. Normalt? Nej men det skulle vara awesome att få ihop en stunt. Har väl haft halvseriösa planer ihop med folk några gånger, men då har vi oftast bara varit två eller tre och inte hittat tillräckligt många som vill eller kan. Men jag har alltid vart taggad på det alltså.
Jetlag
En 11:e plats blev det för oss, och det får man väl ändå säga är bra. Det var Worlds, det var level 5 och vi tävlade mot många grymt bra lag.
Sen att Senior Elite vann gjorde mig helt lycklig. Började nästan gråta när jag hörde det. Har verkligen hoppats hela säsongen.

